Diagnosmetoder

Mer information:
Benmärgsprov
Sternalpunktion
Yamshidibiopsi
Biopsi
Datortomografi
Endoskopi
Bronkoskopi
Gastroskopi
Kolonoskopi
Cystoskopi
Läkarundersökning
Magnetkamera
Mammografi
PET-Kamera "#mammografi">Punktion
Röntgenundersökning
Skintigrafi
Tumörmarkörer
Ultraljud
Vävnadsprov

Innan man kan påbörja behandling måste en diagnos ställas.
Diagnosen möjliggör för läkaren att besluta om vilken typ av
behandling som kan bli aktuell. Läs mer om de vanligaste
diagnosmetoderna inom cancervården.

Benmärgsprov

Ett benmärgsprov tas om läkaren misstänker leukemi eller
lymfkörtelcancer (lymfom). Leukemi och lymfkörtelcancer är så
kallade blodsjukdomar. Det finns två olika sorters benmärgsprov,
sternalpunktion (STP) och Yamshidibiopsi.
Till toppen

Sternalpunktion

Sternalpunktion görs i bröstbenet med lokalbedövning i huden och
benhinnan. En spruta och en grövre nål används för att suga ut
någon milliliter benmärg som vidare analyseras. Processen är i
princip smärtfri, dock uppkommer ett sug som varar några sekunder
som ej går att få bedövning emot.
Till toppen

Yamshidibiopsi

Även vid en Yamshidibiopsi bedövas huden och benhinnan. En
Yamshidibiopsi görs i bäckenbenet, ofta baktill. En grov metallnål
borras in i det bedövade benet och en millimetertjock benkolv tas
ut för att analys. När en Yamshidibiopsi görs är det viktigt att
bedövningen hinner ta ordentligt för att provet ska kunna
genomföras så smärtfritt som möjligt. Om smärta uppstår bör läkaren
meddelas så att eventuellt mer bedövning kan tillföras.
Till toppen

Biopsi

Biopsi är ett samlingsnamn på undersökningar där celler eller
vävnader plockas ut för att senare analyseras i mikroskop. En del
biopsier tas med bedövning, andra med narkos.

Biopsier kan genomföras i olika delar av kroppen och görs med hjälp
av en nål. En mellannålsbiopsi, som det ofta kallas med tanke på
nålens karaktär, görs ofta med hjälp av röntgenvägledning. Nålens
spets styrs rätt med hjälp av röntgengenomlysningen och en
millimitertunn vävnadssträng kan tas ut.

Att få svar på en biopsi kan ta allt ifrån några timmar till veckor
beroende på vilken typ av biopsi som gjorts. Biopsi kan tas på till
exempel tunntarm, hud, prostata och livmoder.
Till toppen

Datortomografi

Datortomografi är en skiktröntgen av kroppen där patienten sänds in
i en röntgentunnel. Röntgenstrålar skickas sedan ut i olika vinklar
genom kroppen. Vid undersökningen måste personen som röntgas ligga
helt stilla. Processen tar 5-20 min och under den tiden hörs ett
ljud från röntgentunneln. För att bilderna ska bli högkvalitativa
används ett kontrastmedel som antingen intas som vätska eller
injiceras. En datortomografi är helt smärtfri.
Till toppen

Endoskopi

Det finns olika sorters endoskopier alla genomförs dock med hjälp
av ett rörformigt instrument som förs in i ett hålrum, till exempel
munhåla/svalg och ändtarm. Instrumentet kallas endoskop och är
försett med ljus och kamera. När instrumentet sitter på plats kan
läkaren se bilder av organet på en skärm via kameran i slutet på
endoskopet. Endoskopier ger många gånger en slutgiltig diagnos
eftersom vävnadsprov ofta tas i samband med endoskopin.
Till toppen

Bronkoskopi

Om misstanke om lungcancer finns görs en bronkoskopi. Ett smalt
fiberrör förs ner i lungan via munhåla och svalg. Läkaren kan sedan
titta på luftrören via fiberröret. Undersökningen kan uppfattas som
obehaglig varför både lokalbedövning och lugnande medel ofta ges
till patienten vid undersökningen.
Till toppen

Gastroskopi

Om matstrupen, magsäcken eller övre delen av tunntarmen ska
undersökas görs en så kallad gastroskopi. Denna undersökning har
många likheter med en bronkoskopi och även här använder man sig
ofta av lokalbedövning och lugnande medel.
Till toppen

Kolonoskopi

Vid en kolonoskopi undersöks tjocktarmen. Via ändtarmen förs ett
böjligt fiberinstrument in och upp genom tarmen. Detta instrument
möjliggör undersökning av stora delar av tjocktarmen.
Undersökningen kan uppfattas som obehaglig, eftersom en tänjning av
tarmens väggar kan uppstå. Smärtor som liknar koliksmärtor kan då
uppstå varför både smärtlindring och lugnande medel ofta ges.
Till toppen

Rektoroskopi

I de fall då läkaren enbart vill undersöka den nedre delen av
tarmen kan man istället för kolonoskopi göra en rektoroskopi. Vid
denna undersökning förs ett smalt plaströr upp i ändtarmen.
Plaströret är försett med en lampa som gör att läkaren med enkelhet
kan undersöka tarmväggarna. Undersökningen är sällan smärtsam men
kan ge ett visst obehag.
Till toppen

Cystoskopi

För att undersöka urinblåsan görs en cystoskopi. Efter
lokalbedövning, ofta i form av en gel, förs ett tunt
metallinstrument in i blåsan via urinröret. Via röret förs sedan
koksaltlösning in som gör att urinblåsans väggar blir utspända.
Väggarna blir då lättare att undersöka. Eftersom män har ett längre
urinrör är undersökningen något enklare att genomföra på
kvinnor.
Till toppen

Läkarundersökning

Det första steget för att ställa en diagnos är en
läkarundersökning. Läkaren tar en amnesi, det vill säga en
sjukdomshistoria, genom att ställa frågor om tidigare sjukdomar,
sjukdomsförlopp, sjukdomshistoria inom släkten med mera. Sedan
undersöker läkaren organet i fråga, vilket kallas att palpera, för
att sedan gå vidare med andra diagnosmetoder.
Till toppen

Magnetkamera

Magnetkamera, även kallat magnetresonans tomografi (MRT), kan
användas för att ta bilder av nästan alla organ i kroppen, även
tredimensionellt (höjd, bredd och djup). Metoden bygger inte på
röntgenstrålning och innebär därför ingen risk för strålskador.
Istället används radiovågor och magnetfält, som gör att
väteatomerna i kroppen riktas med dessa vågor vid magnetröntgen. På
så sätt kan en bild tas av det undersökta organet. Magnetröntgen
sker i en slags röntgentunnel och patienten måste ligga helt stilla
under de 20-45 minuter undersökningen tar. Inga metallföremål får
finns i rummet, eller i patienten (till exempel pacemaker).
Till toppen

Mammografi

Mammografi är en bröströntgen som görs i syfte att kontrollera för
eventuella tumörer i brösten. Enligt Socialstyrelsens
rekommendation ska alla kvinnor bli kallade till mammografi mellan
regelbundet under 40-74 års ålder.

En sjuksköterska undersöker brösten och noterar eventuella
födelsemärken eftersom de kan misstolkas som tumörer på
röntgenbilden. Röntgenundersökningen görs med patienten stående.
Ett bröst i taget pressas ihop med hjälp av två skivor som
innehåller kassetten där röntgenfilmen ligger. Bilder av brösten
tas medan patienten håller upp armen. Undersökningen kan upplevas
som besvärande och smärtsam.
Till toppen

PET-kamera

Vid en PET-undersökning (positronemissionstomografi) injiceras
radioaktiva spårämnen in i kroppen. Tumörceller har ofta hög
ämnesomsättning vilket gör att spårämnena koncentreras runt
cancercellerna. När spårämnena införts får patienten lägga sig på
en brits och sedan införas i en cirkelrund apparat, en PET-kamera
som fångar upp strålningen från de radioaktiva ämnena. Därefter kan
en bild tas där det radioaktiva ämnet ses som lysande punkter.
Under undersökningen, som ofta tar cirka en timme, är det viktigt
att patienten ligger helt stilla. För att underlätta får ofta
patienten kuddar runt om kring sig som stöd.
Till toppen

Punktion

En punktion går till på samma sätt som en biopsi. Skillnaden är att
en mindre nål används för att få ut cellerna eller vävnaderna
läkaren är intresserad av att undersöka. Undersökningen kallas ofta
för en finnålspunktion, eftersom en tunn nål används. Det
förekommer även grovnålspunktioner, men ofta kallas denna typ av
punktion för biopsi.
Till toppen

Röntgenundersökning

Det finns många olika typer av röntgenundersökningar. Beroende på
vilken typ av cancer som är aktuell görs olika typer av
röntgenundersökningar, till exempel lungröntgen, datormografi,
mammografi, tarmröntgen eller skintigrafi.
Till toppen

Skintigrafi

När undersökningar av exempelvis skelettet eller sköldkörteln ska
göras använder man sig ofta av en så kallad skintigrafi. En svagt
radioaktiv substans injiceras i ett blodkärl och efter någon timme
tas en bild. Bilderna tas ur olika vinklar och fångar upp de
radioaktiva ämnena. Skintigrafin ger mindre strålning än vanlig
röntgen, men de färdiga bilderna har något lägre bildkvalitet. Vid
en skinitgrafi tas bilderna med en så kallad gammakamera, till
skillnad från PET-kameran som används vid PET-undersökning.
Till toppen

Tumörmarkörer

Vissa cancertumörer kan bilda substanser i blodet, så kallade
tumörmarkörer, som sedan kan mätas. Tumörmarkörer används dock inte
i första hand för att ställa diagnos, även om de kan ge värdefull
information vid till exempel testikelcancer. Istället använder man
ofta tumörmarkörer för att undersöka hur väl kroppen har svarat på
pågående behandling. Andelen tumörmarkörer bör minska i blodet om
kroppen svarar väl på behandlingen. Även vid efterföljande
kontroller av bland annat äggstockscancer och prostatacancer kan
man använda sig av tumörmarkörer. Om andelen markör i blodet stiger
kan det vara ett tecken på återfall i sjukdomen.
Till toppen

Ultraljud

En ultraljudsundersökning är en skonsam typ av röntgen. Först
smörjs området som ska undersökas in med ett gel. Sedan förs en
dosa över kroppsdelen som ska röntgas. Ultraljud är ofta ett
hjälpmedel vid en biopsi eller punktion.
Till toppen

Vävnadsprov

Ibland kan en finnålspunktion eller en mellannålsbiopsi vara
tillräckligt för att ställa en korrekt diagnos. I andra fall behövs
dock ett större vävnadsprov. I de fall vävnaden är lätt att komma
åt, kan en liten bit knipsas av för att sedan undersökas. Detta är
vanligt vid exempelvis livmoderhalscancer. Vävnadsprov kan också
tas i samband med en operation då en punktion eller en biopsi
tidigare påvisat att det sannolikt rör sig om cancer. Vid en
operation kan en större bit vävnad tas för att ställa en mer säker
diagnos.
Till toppen