De allra flesta som drabbas av cancer botas helt. Efter ungefär fem år brukar en cancerpatient friskförklaras. Många cancerpatienter lever därför med en ständig oro, speciellt fram tills att de fem åren har gått. En oro att cancern ska sprida sig. Om cancern ändå sprider sig är det i de flesta fall att cancern är en kronisk sjukdom, alltså att den på sikt inte kan botas. Att få ett sådant besked innebär självklart en ny kris för patienten och de anhöriga. Att leva ett bra liv med kronisk cancersjukdom är idag fullt möjligt, med de behandlingsformer som finns.
Metastaser
En metastas är en dottertumör till primärtumören, alltså den tumör där cancern började. Metastaser är en fruktad del av cancern eftersom det är den som gör den livshotande i många fall. Ungefär en tredjedel av alla cancerpatienter har metastaser när cancern upptäcks. I vissa fall hittas metastaserna innan primärtumören. Cancerceller skiljer sig på många sätt från vanliga, frisk celler. Bland annat kan de lossna och följa med blodet eller lymfvätskan ut i kroppen. Det kan vara otroligt många cancerceller som åker ut i kroppen och en del klarar av att fästa vid något område i kroppen och börjar dela sig. Där uppstår då en dottertumör. Denna dottertumör består av samma cancerceller som primärtumören. Att veta var primärtumören var/är behövs för att bestämma behandlingsform med mera. I ett mikroskop kan läkare se skillnaden på primärcancerceller och metastasceller.
Metastaser kan uppstå som en följ av de allra flesta cancerformer. Vid skelettcancer och lymfcancer benämns det inte som metastaser trots att cancer är spridd över kroppen. I de allra flesta fall kan metastaser behandlas på samma sätt som primärtumören, med strålbehandling, operation eller cytostatika. Metastaser återfinns ofta i lungor (speciellt efter bröstcancer), lever (speciellt efter tjocktarms- eller bröstcancer), hjärna (lung- och bröstcancer) eller skelett (lungcancer och prostatacancer).
Biverkningar
Biverkningarna av cancer och den behandling som ges är i många fall samma som de biverkningar som beskrivs under Biverkningar av behandling. Smärta är inte ovanligt, varför det är viktigt att använda sig av smärtstillande. Läs mer under Smärtlindring. Även illamåendet kan bli besvärligt, men även där finns hjälp att få.
Tröttheten, fatigue, kan förvärras när cancern spridit sig. Själva sjukdomen orsakar då ofta större trötthet än tidigare. Även behandlingar och psykisk status påverkar tröttheten. Att försöka planera dagen är ett bra råd. En eller två saker, med vila emellan är en mer realistisk tanke än att hinna med lika mycket som förut. De två sakerna bör då vara välgenomtänkta – vad vill jag göra med min dag för att må som bäst?
Starka känslor
Det är inte på något sätt ovanligt att oro och ångest uppkommer i samband med ett besked om spridd cancer. Då är det ofta bra att prata med någon, din avdelning kan hjälpa till med detta. Även nedstämdhet, ilska och sorg är vanligt. Så länge känslorna inte helt tar överhanden är de helt normala reaktioner på en svår situation. Annars kan det vara bra att tala med sin läkare om eventuella läkemedel eller annan hjälp.
Att försöka acceptera situationen är det bästa som kan göras. Trots att det är oerhört svårt och att de flesta inte lyckas helt ut, kan en viss acceptans skapa mer sinnesro och möjliggöra att leva i nuet istället för att oroa sig över saker som inte kan förändras.
Livets slutskede
I en viss fas av cancern är det bättre att avbryta behandlingen än att fortsätta. Detta gäller till exempel när en förminskning av tumören inte längre syns trots cytostatika eller annan behandling. En förminskning kan annars innebära färre symtom, men då det inte sker är det bättre att försöka behandla sytomen än själva cancern. I detta skede av sjukdomen kan man trots god behandling av cancersymtom, bli sämre och sämre. Att komma in i livets slutskede är inte lätt, men det finns hjälp att få för att kunna må så bra som möjligt.
I detta skede finns det hjälp att få. Hemsjukvård är en avancerad sjukvårdsform som består av ett team av bland annat läkare, sjuksköterskor, dietister och flera. De kan ge i stort sett all vår i hemmet, sånär som på operation och röntgen. När det behövs en annan yrkesroll kan de hjälpa till att skapa kontakt med denna. Teamet har ofta också hjälp av en arbetsterapeut som kan hjälpa till och anpassa hemmet så att det passar den cancersjuke patienten, till exempel med en höj- och sänkbar säng.
Kommunen kan också erbjuda hemtjänst, som hjälper till med mer vardagliga sysslor. Det kan handla om matlagning, duschning, tvätt och städning. Denna typ av hjälp behöver ofta kombineras med den avancerade hemsjukvården. Då kan både vardagliga sysslor och sjukhusrelaterade funktioner avhjälpas.
För vissa patienter passar det bättre att vara på en sjukvårdsavdelning delar av tiden eller permanent. Denna typ av vård, som är specialiserad på att stötta patienter i detta skede – både vardagligt, sjukvårdsmässigt och psykiskt – kallas för palliativ slutenvård eller hospice-enheter.
