Övrigt

Patienträttigheter

Patienten har i Sverige en stark ställning. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som reglerar all hälso- och sjukvård i Sverige. Vissa regler kan variera över landet, beroende på landsting.

Vad gäller bemötande har alla patienter rätt att bli bemötta med respekt och omtanke i vårdsammanhang. Att skapa en så god relation som möjligt är viktigt från både vårdtagarens och vårdgivarens sida. Att som patient känna sig lyssnad på är viktig, men också att ställa frågor som hjälper personalen att bli varse om dina behov och din oro.

Som patient finns också en stor valfrihet. Bland annat gäller det var och av vem som vården ska ges. Inom primärvården är det lagstadgat att till exempel få byta husläkare. Specialistvården har dock inte samma valfrihet. Även vad det gäller behandling ska patienten vara delaktig i processen. Läkaren ska informera patienten om olika behandlingsmetoder, för-och nackdelar med dessa och också vara behjälplig vid en värdering av olika behandlingsmetoder. En second opinion kan vara till hjälp då man är osäker. Patienten har även rätt att avstå behandling eller undersökningar samt att avbryta behandling. Om det görs mot läkarens råd har dock inte sjukvården något ansvar gentemot patienten. Att få information som möjliggör detta är också viktigt, varför till exempel tolk ska erbjudas de som behöver det och både muntlig och skriftlig information ska finnas tillgänglig.

I patientjournalen ska allt som en patient genomgår skrivas ned. Undersökningar, sjukdomshistoria, behandlingar och annat viktigt ska stå med. Journalen är sekretessbelagd och får inte läsas av utomstående personer. Du själv har rätt att läsa i din patientjournal och att säga till om du tycker att något är felaktigt. Sjukvårdspersonalen har också tystnadsplikt.

Om du känner dig missnöjd med vård eller bemötande är det bästa att först prata med personalen ifråga. Det kan ha uppstått ett missförstånd och personalen får chansen att rätta till saker och ting som du inte är nöjd med. Om detta inte förbättrar situationen kan landstingets patientnämnd eller patientombudsmannen hjälpa dig. Du kan få kontakt med denne via landstinget. I de fall som läkare eller annan vårdpersonal betett sig så illa att en påföljd känns aktuell kan Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kontaktas – skriftligen och inom två år.

Sjukskrivning

I samband med cancersjukdom sjukskriver sig de flesta någon gång. Sjukskrivning kan ske på heltid eller deltid. En läkare sjukskriver patienten. Att föra en god dialog med sin läkare är därför ett gott råd. Att även involvera arbetsgivaren i sjukskrivningsprocessen är en god idé eftersom dialogen däremellan kan underlätta.

Försäkringskassan ansvarar i många fall för den sjukersättning, sjukpenning, rehabiliteringsersättning eller aktivitetsersättning som utbetalas i samband med en längre (över 14 dagar) sjukskrivning. Deras hemsida innehåller bra och uppdaterad information om regler och övrigt.

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskydd är en förmån som gäller samtliga invånare i Sverige. Högkostnadsskyddet innebär att sjukvårdsutgifter inte ska överstiga en viss summa per år. När en viss summa, högkostnadsbeloppet, uppnås träder ett så kallat frikort in. Frikortet innebär att den sjukvård som överstiger högkostnadsbeloppet blir gratis. Högkostnadsskyddet täcker utgifter som gäller öppen sjukvård, sjukvårdande behandling och viss tandvård (2009 års högkostnadsbelopp 900 kr). Även läkemedel (2009 års högkostnadsbelopp 1800 kr), tekniska hjälpmedel (2009, 2000 kr) och sjukresor (2009, 1400 kr) täcks av högkostnadsskyddet. Spara alla kvitton och visa upp dessa när högkostnadsbeloppet uppnåtts för att få ett frikort. Husläkarmottagningen eller patientkontoret kan hjälpa till med frågor om högkostnadsskyddet.

Patientföreningar

Det finns många olika patientföreningar runt om i landet. Patientföreningarna är ofta indelade utifrån cancertyp. Patientföreningarna syftar till att stödja och sammanföra medlemmarna under och efter sjukdomstiden. Vidare ska patientföreningarna kunna vara en enad röst för patienterna gentemot sjukvården. Under Länkar finns adresser till de allra flesta patientföreningarnas hemsidor.

Forskningsstudie

Forskningsstudier görs regelbundet för att kunna förbättra sjukvården. Efter att behandling har testats i laboratoriet måste den även testas på patienter. Många olika faktorer avgör om en cancerpatient blir tillfrågad att delta i en cancerstudie eller inte. Ålder, cancertyp med mera kan påverka. Om en patient blir tillfrågad har studien först genomgått en etisk prövning av Läkemedelsverket och en etisk kommitté. De undersöker att studien har tillräcklig relevans och att den inte innebär för stora risker för patienterna. Patienten deltar alltid frivilligt i forskningsstudien och kan när som helst avbryta sitt deltagande. Standardbehandling sätts då in istället.

Ofta går forskningsstudierna till så att patienter lottas mellan att få eller inte få det nya läkemedlet eller liknande som testas. Ibland kan olika kombinationer av läkemedel testas, ibland diagnosmetoder eller biverkningar. Under studiens gång och i efterhand kontrolleras sedan patienterna för att se skillnader i symtom, läkningsprocess, återfall och liknande. I många fall bidrar forskningsstudierna till att förbättra cancersjukvården.

Fördelar med att delta i en forskningsstudie är till exempel att mycket uppmärksamhet ges till patienter som deltar. Extra blodprov, röntgenundersökningar och personal görs och finns till hand för att kontrollera att allt går rätt till och undersöka skillnader mellan grupperna. Det kan också kännas bra att bidra till forskningen och att förbättra cancersjukvården.

All extra uppmärksamhet och undersökningar kan också bli betungande istället för att kännas som en extra säkerhet. De nya metoderna kan också ge oväntade biverkningar. Ofta upptäcks dock dessa tidigt och kan därmed behandlas snabbt.

Ärftlighet

Enbart ca 5-10% av alla cancerfall har ärftliga orsaker. I de fall då det finns ärftlighet i släkten kan det räcka med att den ena föräldern bär på genmutationen för att det ska passera vidare till barnet. Cancerforskare världen över undersöker vilka gener och på vilket sätt cancer ärvs. Vissa gener har hittats där en förändring innebär en ökad risk, men inte på något sätt en självklarhet, att cancer ska bryta ut.

Vissa kriterier ska ofta uppfyllas för att ärftlighet ska ses som en reell faktor. För det första att tre eller flera nära släktingar har drabbats av samma typ av cancer. Ett annat kriterium är att två nära släktingar drabbas av cancer i unga år. Till slut kan även släktingar som får cancer som kan kopplas till samma genetiska effekt ha en inverkan. Till exempel har bröstcancer och äggstockscancer samma defekt och likaså tarmcancer, livmodercancer och magcancer. Om något eller fler av dessa kriterier uppfylls kan en cancergenetisk eller onkogenetisk mottagning kontaktas. Där kan utredningar göras om huruvida genen finns eller inte i arvsmassan på personen som sökt hjälp. Efterhand kan då till exempel ett riskprogram upprättas då regelbundna kontroller, till exempel mammografi, görs i yngre ålder och tätare på personen. I vissa fall kan till och med riskorgan operaras bort för att minska risken för cancer. Detta gäller exempelvis bröstcancer.

Second Opinion

Att få cancer och ställas inför de många behandlingar som finns kan vara svårt eftersom beslutet om olika behandlingar ibland känns och är livsavgörande. Vid särskilt allvarliga sjukdomar, riskfyllda behandlingar eller val där patientens livskvalitet står på spel erbjuder därför landstinget en förnyad medicinsk prövning, en så kallad second opinion. Patienter som är osäkra, vill ha mer underlag eller liknande bör i första hand kontakta sin egen läkare och be att få en second opinion.

En second opinion kan göras var som helst i landet och hemlandstinget ska betala för resekostnader om patienten måste åka utanför hemlandstinget. Den andra läkaren gör inga nya undersökningar utan ger sin syn på saken genom att noggrant sätta sig in i fallet med hjälp av patientjournalen och eventuellt annan information från sjukhuset. Ibland skiljer sig inte de olika läkarnas utlåtanden, vilket kan innebära en trygghet för patienten. I andra fall gör de det och då ska sjukhuset i hemlandstinget erbjuda den behandling som second opinion föreslagit, även om den i vanliga fall inte finns tillgänglig.

Cancervård utomlands

Ibland kan cancervård utomlands kännas attraktiv på grund av att den till exempel verkar bättre än den vård som finns hemma eller att kötiderna är kortare utomlands. Reglerna kring detta förändras kontinuerligt, så kontrollera med ditt landsting eller Försäkringskassan vad som gäller. Det är inte så lätt att få staten (via försäkringskassan) eller ladstinget att bekosta sjukvård utomlands. I de fall det önskas finns tre olika vägar att gå.

Det första är att bli remitterad till vård utomlands av sitt landsting. Läkaren anser i detta fall att den sjukvård patienten behöver inte finns tillgänglig i Sverige och att patienten bör få sjukvården utomlands. Denna remiss kontrolleras sedan av landstinget som kan godkänna vården. Det är dock ovanligt att patienter får vård på detta sätt.

Om en patient är försäkrad i Sverige, behöver vård som ges inom det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige men inte kan få det inom en väntetid som bedöms som rimlig med tanke på det tillstånd patienten befinner sig i kan denne söka vård utanför Sverige. Ansökningen görs skriftligt till Försäkringskassan som sedan tillsammans med landstinget rådgör om utslaget. Ansökningen måste göras innan sjukvården ges.

Till sist kan en patient som är folkbokförd i Sverige, och hittar vård utanför landets gränser som på de flesta punkter överensstämmer med en vårdmetod som finns i Sverige söka bidrag i efterhand. Två år i efterhand kan ersättning sökas och detta görs via Försäkringskassan.

De sista två gäller enbart EU länder, Norge, Liechtenstein, Island och Schweiz.

Vanliga cancerformer

Det finns många olika sorters cancerformer. De vanligaste nämns bara nedan, på cancerfondens hemsida finns bra information om dem. Lite mer ingående diskuteras bröstcancer, eftersom många av Clifes läsare har just den diagnosen.

De vanligaste cancerformerna är:
• Prostatacancer
• Tjock- och ändtarmscancer
• Magsäckscancer
• Bukspottskörtelcancer
• Cancer i lever och gallvägar
• Lungcancer
• Cancer i munhåla, svalg eller strupe
• Gynekologisk cancer
• Urinblåsecancer
• Njurcancer
• Lymfkörtelcancer
• Leukemi
• Hjärntumör
• Hudcancer

Bröstcancer drabbar i stort sett bara kvinnor. Ungefär 7000 drabbas årligen. Prognosen för att bli botad är ca 80%, 86% efter fem år. Bröstcancer upptäcks vanligtvis genom mammografi eller att patienten själv upptäcker en knöl i bröstet som är obekant. Diagnos ställs i vanliga fall med hjälp av läkarundersökning, mammografi och finnålspunktion. Bröstcancer behandlas i vanliga fall med hjälp av operation. Delar eller hela bröstet tas bort och behandlingen kompletteras sedan i många fall med strålbehandling och ibland även med cytostatika och hormonell behandling. Om bröstet tas bort finns det möjligheter att göra bröstrekonstruktion.