I samband med en cancersjukdom är det mycket som förändras. Vardagen blir fylld av behandlingar, nya tankar och nya vanor. Kroppen kan komma att förändras, likaså relationer, rollfördelningar i hemmet, sexliv och annat. Nedan kan du läsa en del om vad en cancersjukdom kan innerbära för förändringar i vardagen och hur de kan hanteras.
Generellt är det bra att skapa sig rutiner i vardagen. Även om de skiljer sig från de gamla kan de skapa ordning i trygghet i en situation som många gånger känns kaosartad.
Be om hjälp
För att få vardagslivet att fungera i samband med en cancersjukdom är det viktigt att våga be om hjälp. Sjukvården kan erbjuda många olika sorters hjälp, från samtalsterapi till hemtjänst om det skulle behövas. Att prata med sjuksköterskorna eller läkarna om eventuella problem som uppstår är inte alls en dålig idé, de kan oftast erbjuda mer än förväntat.
Omgivningen är också bra att ta hjälp av. Att be föräldrar, syskon, vänner eller andra att handla, hämta barnen, laga mat eller tvätta ger ofta ett positivt resultat. Den som tillfrågas känner sig behövd och kan vara ett praktiskt stöd. Många har svårt att veta hur de kan hjälpa till och blir därför ofta glada när något handgripligt finns att göra. Samtidigt ger det den sjuke tid att vila, vara för sig själv eller med någon närstående.
Människors reaktioner
Människor kan reagera väldigt olika när de får höra att någon de känner fått ett cancerbesked. Ofta ställer nära vänner upp och finns med att stöttar under sjukdomsförloppet. Andra, inte så nära vänner, kan känna sig obekväma i situationen och dra sig undan. Ibland kan den som är sjuk av olika skäl vilja dra ner på umgänget med sina vänner. Detta kan ibland skapa oro bland kompisgänget, men måste självklart respekteras. Förhoppningsvis förstår vännerna och finns kvar för stöttning när det behövs.
Även i arbetslivet kan olika reaktioner uppstå. Att ändå berätta för de närmsta kollegerna kan vara ett gott råd, eftersom de ofta känner att de fått ett fint förtroende och kan vara ett stöd då det behövs. Läs mer under rubriken; Att berätta för andra.
En nära anhörig drabbas självklart också av cancerbeskedet, ofta samma krisreaktioner som cancerpatienten själv. Den anhörige kan också drabbas av oro, ofta till följd av att han eller hon inte får lika mycket information som den cancersjuke får av till exempel läkare. För att råda bot på oron är en bra metod att i möjligaste mån följa med på läkarbesök och försöka hitta information på andra sätt.
Som anhörig är det inte heller ovanligt att drabbas av trötthet. Det är viktigt att försöka unna sig själv vila, eftersom en trött anhörig inte är ett lika bra stöd som en utvilad. Att känna sig besviken eller arg på situationen och sjukdomen är också en reaktion som kan finnas hos närstående. En känsla av orättvisa, på grund av att just vi drabbats eller omkullkastade planer kan uppstå. Ibland kan skuldkänslor uppkomma som en följd av detta. Anhöriga kan även drabbas av fysiska symtom såsom spänningshuvudvärk, sömnsvårigheter, ont i magen och flera. Då är det bra att kontakta sin vårdcentral för att få hjälp. Flytta till att vara anhörig?
Arbetslivet
I de allra flesta fall förändras arbetslivet i samband med en cancersjukdom. Till följd psykiska och fysiska faktorer kan förmågan att arbeta bli förändrad. Efter konsultation med läkare kan en sjukskrivning bli aktuell. Vissa behöver sjukskriva sig på heltid, andra mår bättre av att arbeta mindre än vanligt och sjukskrivas på deltid. Det kan även variera mellan olika perioder hur mycket arbete man mår bäst av. Att ha en bra och öppen diskussion med både läkare och arbetsgivare är att rekommendera för att kunna anpassa arbetssituationen utifrån fysisk och psykisk status.
Det är viktigt att känna efter om arbetet är en last eller inte i samband med en cancersjukdom. Vissa tycker att arbetet ger en chans att fokusera på annat och att fortfarande känna sig friska och kan därför må bra av att arbeta mer. Andra behöver ägna sin tid åt sig själv, sina anhöriga och sitt tillfrisknande och ser därför arbetet som ett orosmoment. Vissa gånger omöjliggör sjukdomen och biverkningarna av behandlingen helt enkelt arbete oavsett preferenser. Det viktiga är att vara tydlig med både sig själv, sin läkare och arbetsgivare.
Mat
Det finns oerhört mycket skrivet om mat under behandling och sjukdom. Det finns receptbanker, råd och tips – på internet och i böcker. Här sammanfattas de generella råd som ges till cancerpatienter. För mer information se; Länkar och Lästips.
I alla lägen kan en dietist vara till hjälp med mat, recept, kosttillskott och allmänna råd. Ofta kan onkologen vara till hjälp för att hitta en bra dietist, men dessa finns även privat på olika håll.
Magbesvär och munbesvär
En vanlig biverkning av behandling är illamående och aptitlöshet. Många drabbas också av en metallsmak i munnen. För ett flertal patienter kan det därför kännas väldigt svårt att få i sig mat under vissa perioder. Det råd som ofta ges är att äta små portioner många gånger om dagen istället för att försöka tvinga i sig stora portioner till frukost, lunch och middag. Ett annat råd är att undvika sina favoriträtter när det är som svårast att äta. I efterhand kan man annars ha svårt att äta dem. Att undvika stekt och fet mat och att ibland välja kall istället för varm mat och salt mat kan också vara lättare.
Vid diarré och gaser bör vanlig mjölk undvikas och likaså fet mat. Blåbärssoppa, råa grönsaker och kokade grönsaker är däremot bra eftersom de verkar förstoppande. Vid förstoppning å andra sidan är mycket dryck, filmjölk och yoghurt och mogna frukter såsom katrinplommon eller mogna bananer bra. Blötlagda linfrön kan också ha en god effekt liksom motion en gång om dagen.
Att själv inte laga maten eftersom matos och liknande kan minska aptiten kan vara et alternativ. Diskutera gärna detta med någon anhörig och se om det kan lösas. Det är också viktigt att prata om att det vissa dagar kan vara omöjligt att äta hur god maten än. Att lägga upp små portioner och frysa in sånt som blir över är goda tips.
Juicer, smoothies, varm choklad, välling eller annat kan också vara bra att få i sig eftersom dessa innehåller mycket energi. Det kan man försöka med mellan målen, eftersom dryck annars kan verka mättande och göra det svårare att äta.
Munbesvär såsom blåsor, svampinfektion eller värk i munnen kan ofta uppkomma i samband med strål- eller cytostatikabehandling. På grund av tumörer eller behandling kan också tänderna vara svaga eller svalget blockerat eller ömt. Då kan det vara svårt att tugga maten ordentligt eller svälja. Kryddor och syrlighet kan också vara svårhanterat. Att äta mjuk och lättuggad mat kan då vara att rekommendera. Exempel är gröt, soppor, yoghurtdrinkar, omeletter med mera. Att dra ner på kryddor eller sura ingredienser är också att rekommendera.
Mat som motverkar viktnedgång
Eftersom en cancersjukdom och behandlingen som följer den ofta innebär en viktnedgång för patienter är det viktigt att äta mat som motverkar detta och istället bygger upp kroppen och musklerna. Fett och socker är mat som är mycket energirik och även små mängder av livsmedel som innehåller detta kan ge mycket energi. Därför bör en cancerpatient slopa alla råd som ges till dem som vill bli smala och istället söka upp matvaror med hög fetthalt, mycket socker och mycket kalorier.
Det är också viktigt att äta proteinrik mat för att musklerna ska må bra. Kött är det vanligaste exemplet på proteinrik mat, men även kyckling, fisk, tofu, bönor och ägg fungerar bra.
När vanlig mat inte räcker till
Att äta mat som innehåller mycket vitaminer och mineraler är bra för blod, skelett och immunförsvar. Ibland kan det därför vara en idé att äta någon typ av vitamintillskott för att få i sig alla mineraler och vitaminer som kroppen behöver.
Näringsdrycker, som i vanliga fall kan användas som mellanmål eller för att ersätta hela måltider kan vara ett bra komplement till patienter som har mycket svårt att äta av olika anledningar. Dessa drycker kan köpas själv på exempelvis apotek men en dietist kan skriva ut dessa till reducerad kostnad och även ge råd om hur ofta dessa bör drickas.
I de fall då matintag är nästintill omöjligt på grund av exempelvis cancer i munhåla, svalg eller matstrupe kan sondmatning bli aktuellt. Den kan ges via en slang i näsan eller magsäcken beroende på hur lång tid den behöver ges. En dietist förskriver detta och kan också berätta mer.
Näringsdropp kan bli aktuellt i de fall tarmsystemet av någon anledning inte fungerar ordentligt. Näringsdropp är inte samma sak som genomskinligt dropp, utan innehåller mycket fetter och är därför tjockflytande och vita.
Alkohol
Det kan variera mellan cancerpatienter hur alkohol upplevs under sjukdom och behandling. En del tycker att en så kallad aptitretare innan maten kan ge ökad aptit, eller att ett glas vin med vännerna kan bidra till stor avkoppling. De flesta brukar dock inte tycka att det är särkilt gott med alkohol och avstår därför. Det bästa rådet som går att ge är att diskutera detta med sin läkare, speciellt om alkohol känns lockande. Vissa mediciner bör inte blandas med alkohol alls och andra gånger kan det vara acceptabelt.
Sol
Efter att hud har utsatts för strålbehandling är den ofta mycket känslig. Därför bör man under behandling och även efteråt vara mycket försiktig med att utsätta den strålade huden för sol. Att använda kläder eller mycket hög solskyddsfaktor är att rekommendera. Även vissa operationer kan göra huden känslig för sol. Diskutera detta med din läkare.
Sex
Sexlivet förändras inte sällan i samband med en cancersjukdom. Vissa perioder kan både den sjuke och partnern känna sig fysiskt och psykiskt utmattade vilket kan göra att sexlusten avtar. Andra perioder kan behovet av närhet tvärtom öka och därmed även sexlusten. Att diskutera och vara öppna med varandra är viktigt för att undvika missförstånd.
Vissa cancerformen påverkar även fertiliteten, läs mer under Biverkningar av behandling. Vid gynekologisk cancer kan operation vara nödvändig, vilket gör att sex måste undvikas under läkningsprocessen. Vid strålning inuti livmodern och slidan kan torrhet uppstå – tala med din läkare om besvären.
Hår
Både i samband med strålbehandling och cytostatikabehandling är håravfall en vanlig biverkning. Läs mer under; Håravfall. Många patienter kan tycka att det känns väldigt jobbigt att tappa håret. Olika patienter väljer att hantera detta på olika sätt. Vissa väljer att använda sjal, keps eller annan huvudbonad vilket till viss del döljer att håret är borta.
De allra flesta patienter väljer att använda peruk. Läkaren skriver ut en hjälpmedelsremiss och personalen på avdelningen kan sedan hjälpa till att hitta en duktig perukpassare/frisör. Det är viktigt att peruken provas ut innan påbörjad behandling eftersom frisören då kan se hårfärg och frisyr och med hjälp av patientens önskemål titta ut en passande peruk. Dagens syntetperuker är mycket naturtrogna och lättskötta. Frisören kan ge råd om hur peruken ska användas och skötas.
Kläder
Vid bröstcancer opereras i många fall delar eller hela bröstet eller brösten bort. Ibland görs en bröstrekonstruktion på en gång, ibland väntar patient eller läkare av olika skäl med detta. Vissa patienter väljer att inte göra en bröstrekonstruktion övertaget.
Om inte bröstrekonstruktion görs finns speciella behåar där en bröstprotes får plats. Bröstprotesen kan göras mycket likt det bröstet som är kvar/bröstens ursprungliga form och behån hjälper till att hålla protesen på plats.
