Rätt sjukvård ger fler friska individer

Antalet sjukskrivna i Sverige var hösten 2009 cirka 125 000 personer. Ytterligare 500 000 människor erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning.

Det talas ofta om samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna som en åtgärd för att minska sjukantalet. Jag är dock övertygad om att det krävs långt mer än arbetsmarknadsåtgärder för att få tillbaka människor i arbete igen efter en lång tids sjukdom.

För mig innebär hälsa att må bra och en stor del i att må bra är att ha förmågan att kunna försörja sig och att vara del i en arbetsgemenskap. Arbetsmarknadsåtgärder kan många gånger vara ett stöd för långtidssjukskrivna att ta sig tillbaka till arbetsgemenskapen men här måste också sjukvården börja ta sitt ansvar. Och det finns goda möjligheter att förbättra den svenska sjukvården och minska sjuktalen, inte minst för de långtidssjukskrivna:

• Helhetssynen på patienten saknas. Husläkarna får idag inga extra pengar för en person som går hos flera olika specialistläkare, trots att det är tänkt att primärvården ska samordna samtliga vårdinsatser. Det saknas en adekvat ekonomisk kompensation för både hus- och specialistläkare som har hand om multisjuka patienter. Ett bättre omhändertagande av multisjuka kan spara många dyra besök på akuten.
• Idag prioriteras akut sjuka framför kroniskt sjuka. Primärvården förlorar nämligen ekonomiskt på att göra långa utredningar då husläkarna får en klumpsumma per besök. Ju fler prover det tas, desto mindre lönsamt blir besöket för vårdgivaren.
• Socialstyrelsen utgår ifrån att mer än 100 000 personer om året drabbas av vårdfel när de vårdas på sjukhus. Och vårdfel leder ofta till förlängd sjukskrivning och onödiga kostnader. Underbemanning, stress och platsbrist är bidragande orsaker till felbedömningar och onödiga infektioner. År 2007 hade Sverige t ex endast 2,1 bäddar i akutsjukvården per 1000 invånare år. Rekordlåga siffror jämfört med andra industrinationer.
• Rehabilitering når alldeles för få. I oktober 2009 meddelade socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson att 12 500 människor har fått hjälp genom rehabiliteringsgarantin under 2009. Detta är 2 procent av de 625 000 personer som just nu inte arbetar på grund av sjukdom. (Och detta trots att Gerhard Larssons Rehabiliteringsutredning redan år 2000 visade att varje krona som satsas på rehabilitering ger 9 kronor tillbaka till samhället.)

Jämför man de drygt 600 000 som erhåller någon form av sjuk- eller aktivitetsersättning (september 2009) med de knappt 400 000 arbetslösa (oktober 2009) står det klart:

Valet 2010 kommer att vinnas av det eller de partier som har ett program för en sjukvård som kan göra människor friska och minska antalet långtidssjukskrivna.

För ingen blir frisk av en sjukförsäkringsreform, det Sverige behöver är en sjukvård som ger kvalitativ vård till samtliga.

Sverige behöver en sjukvård med rätt prioritering av befintliga resurser, en ny styrning av vården som också fokuserar på de multipel- och långtidssjuka samt ökat fokus på rehabiliteringsåtgärder.

Arbetsmarknadsåtgärder kan inte vara annat än steg nummer två.

Rätt sjukvård och rätt prioriteringar är det enda som i längden ger fler friska individer.

Helena D.